Om man har autism har man svårt med socialt samspel och ofta kommunikationsproblematik med andra. Man kan ha tvångsmässigt beteende, begränsande intressen och aktivitet. De flesta med autism har en genomsnittlig begåvning, men alla begåvningsnivåer förekommer, från särbegåvning till svår intellektuell funktionsnedsättning. Ibland finns det samsjuklighet i samband med autism t.ex. ADHD och intellektuell funktionsnedsättning.

Autism förekommer hos mellan 1-2 procent av befolkningen i Sverige. Autismdiagnosen har ökat mycket. En vanlig förklaring är att autismbegreppet har breddats ut så fler personer inkluderats in i diagnosen, att vi har blivit bättre på att upptäcka och diagnostisera. Samtidigt kan det inte uteslutas att autism har blivit vanligare.

Autism är en funktionsnedsättning som är utvecklingsrelaterad. Det innebär bland annat att ålder, språknivå och begåvning påverkar hur autismsymtomen visar sig hos olika individer men med träning, relevant stöd och hjälp kan man i vissa sammanhang kompensera för de svårigheter man har.

Autism debuterar tidigt i barndomen men ibland  uppmärksammas och diagnostiseras det inte förrän senare. För vissa kan det dröja upp till skolåldern eller längre innan symtomen blir så tydliga och funktionsnedsättande att de uppmärksammas. Det förekommer fortfarande att vissa individer inte får en diagnos förrän i vuxen ålder.

Hur får man autism?

Medfödda, biologiska faktorer verkar spela en stor roll för om man utvecklar autism. Avvikelserna i hjärnan påverkar de kognitiva funktioner som är hjärnans förmågan till att ta in, processa och tolka information. Det är den avvikande kognitiva förmågan som leder till svårigheten med det sociala samspelet och det abnorma beteendemönstret. Där finns stark korrelation mellan genetisk ärftlighet och utveckling av autism. Men många studier visar att flera biologiska faktorer också kan vara en riskfaktor för utveckling av autism. T.ex. infektioner eller sjukdom, om mamman har varit utsatt för miljögifter och bekämpningsmedel under graviditeten. Mycket tyder på att risken också ökar om föräldrarna har hög ålder när de skaffar barn.

De effektivaste insatserna vid autism är beteendeinriktade och grundar sig i  kunskap om hur individer med autism bäst lär sig.

En förstående, anpassad och stödjande omgivning samt miljö och kunskap om autism är viktigt. Behovet av stöd varierar stort mellan individer och kan också variera mycket under livets gång. Autism är en livslång funktionsnedsättning och en person med autism behöver ofta, men inte alltid, någon form av stöd eller insatser under hela sitt liv.

Har du misstankar om att du eller någon i din närhet kan ha autism, är du välkommen att kontakta oss för mer information kring utredning hos ADHD-specialisten.